den ryska wannabe-filosofen

igår skulle vara dagen då jag började mitt nya liv. eller åtmistone tänkte jag börja le mot folk jag inte kände. mets för att jag själv blir glad av att mötas av ett leende från nån man inte känner. jag tänkte börja med detta när jag klev ut ur tripletten igår, o till min stora glädje möter jag genast någon i trappan. perfekt tänkte jag, jag kan börja redan nu så har jag liksom värmt upp nära mitt hem så det känns tryggt. till min stora besvikelse var det den ryska wannabe-filosofen Jelena jag möter i trappan. hon bor inte i min uppgång, men jag känner igen henne för att jag läst en kurs i just filosofi med henne tidigare, hon har någon typ av umgänge med killen som bor i tripletten mitt emot min, en sån där kille som går omkring i basker, röker starka cigaretter och heter nåt med Von i efternamn. vad de har för typ av relation vågar jag inte ge mig på att utröna. men de verkar umgås lite titt som tätt i varje fall. detta var tydligen en sådan dag när de skull eumgås, för som jag steg ut genom dörren och tog mina första steg nerför trappan och förberedde mina smile-muskler så möter jag Jelena. och för att visa min positiva syn på världen så ler jag mitt gladaste leende, inte så glatt att folk undrar vad det är för fel på en, utan bara så pass stort att folk tänkter "nej men vad trevligt med lite positivsm".
Jelena vänder då sina döda ögon mot mig o stirrar med sina svarta ryska ögon på ett sätt som kunde ha fått världens gladast hundvalp att vilja begå självmord. genast känner jag hur all min lust att bli en glad prick försvinner. den där blicken sa så mycket, jag kunde nästan utläsa hela hennes liv utifrån en kort blick i hennes kalla, döda, ryska poetögon. eller inte hela hennes liv, men det såg ut som om hon just blivit av med sitt enda betalkort i en bankomat, samt efter att hon rev runt i plånboken efter att ha blivit av med sitt betalkort så tapapd ehon ut sitt enda leg så det ramlade ner i en gatbrunn. så hon kan inte heller ta ut pengar på banken eftersom hon inte kan identifiera sig. det är dessutom så att hon just hade fått sitt CSN och skulle gå på en poetkväll med en ung deprimerad rysk realist som ho länge velat se läsande sina trkiga entoniga dikter på ett litet rökigt kafé där kaffet är starkt o smakra sump. just som poeten tycker att livet smakar. så hon måste nu avstå ifrån denna afton av misär och realism som hon så länge längtat efter. därför gräver hon ner sig ännu mer i sin egen misär, nämligen det faktum att hon inte har en enda krona att köpa sit beska kaffe o sina starka cigaretter för. därför gick hon hem till herr VON nånting(han med de starka cigaretteran o baskern) som bor i tripletten mittemot min. där mötte jag, som en liten lycklig hundvalp, denna varesle som utstrålade anit-glädje till max. hon tog som sagt genast all min glädje ur mig, och jag vet inte om jag någonsin får tillbaka den. så för att rädda någon annan stackare som försöker gör världen ett leende rikare så ber jag er alla:

LE FÖR I HELVETE!!!!!!!!

prylar, vem älskar inte prylar!!!

så idag var dagen då allt började...eller är det bara början till slutet. idag kom mitt paraply, min paraplyhållare, min blixtsko och ett litet motljusskydd som egentligen int eär så viktigt att ta upp i historien just nu, men likt förbannat kom det.

för er som inte riktigt förstår, så är det högst troligt att ni inte heller kommer att förstå efter att jag har förklarat. ett paraply sätte rman i paraply hållaren, i paraplyh¨llaren säter jag också min blixt, på kameran sätte rjag min blixtsko med synk uttag, sen kopplar jag en kabel mellan kameran och blixten på så sätt får jag mycket mjukare blixtljus.....blev det bättre? nej jag tänkte väl det.
menmen, sånt är livet, grejerna kom idag iaf. men till mitt stora förtret så skickade jag ju in min stora blixt igår för att den hade gått lite sönder på nåt sätt som jag som humanist inte har en aning om hur det gick till. så jag kan inte tsta de nya fina sakerna, förutom motljusskyddet då, men det är inte så jättekul, det ger bara lite mindre reflexer o ströljus.

nu undrar förstås du säkert varöf rjag berättar det här för dig som är helt ointrsserad. men det ska jag berätta för dig. för att jag vill o för att jag kan. enbart därför....
så nu ska jag ge mig i kast med att pilla lite mer på de här grejerna i väntan på att min blixt kommer hem till mig i fungerande skick....

pissig timing, allmän jävulskap

nu är det ju så jävligt att jag har lyckats igen. om det inte är så att jag skrapar ihop 1050kr i parekringsböter, eller lyckas få mitt word att halvkrasha medan jag skriver slutet på min uppsats. så är det skolans nätverk som slutar funka när jag måste skriva ut min uppsats, eller s är det så att när jag äntligen är klar med minuppsats och då kan bestämma en tid för min efterlängtade första modellplåtning så kraschar min blixt ihop!!!!!!!!!!!!!!!!!
jag börjar tänka över mina religiösa grundpricniper om att det inte finns någon däruppe, det verkar göra det, o han gillar inte att jag har det kul här nere.....menmen jag anta ratt det bara är extremt dålig timing på alltihop. jo jag glömde också att de andra gossarna i jaganata försöker övertala mig om att vi ska ha en replokal som jag inte ens är i närheten av att kunna betala för....

suck....men man kan ju alltid vara glad för att jag hittad eett roligare sätt att ta sig ut till sunnerstaslingan igår...se så lycklig man blir av att vara lerig=)

nu ska jag försöka sova bort mitt elände och kanske vakna till en strålande sol och en ledig dag....i wish...