cellulosa och trötthet

nu börjar det bli lite tröttsamt det här. ännu en kväll när hjärnan går på reservfart och kroppen stelnar som en 70åring med ledproblem. mitt huvud behöver semester. semester från allt. drömma i en vecka, eller varför inte två.
ikväll är min vän 4oometer papper. kompakt nog för att klubba en säl med. jävlar va de kan rulla hårt grabbarna på skona, eller vad det nu heter.

dagens rubrik: trött student tappar gnistan

dagens visdomsord: jag vill inte

verkligheten hinner ifatt

blargh...nu sitter jag här. trött som en gris, ont i huvet, det ringer lite dovt i vänster öra. känns som om det är lock för det. fast bara lite, typ lite dämpat. jag vill sova, falla i koma och vakna när världen är vacker.

idag blev jag förvånad av mig själv. på ett positivt sätt. jag stod i kön på folkes, som vanligt. där så många andra tankar slagit mig förr. men nu var det inget som dök upp inuti mig, och det var just det som förvånade mig. framför mig i kön stod två tjejer, antingen lesbiska eller bisexuella. de stod och höll om varandra och pussades lite. o inte en enda tanke flög genom mitt huvud. tidigare har jag alltid reagerat på något sätt när jag sett homosexuella människor som visar sin kärlek offentligt. inte så att jag tänker: fy fan vad äckligt, onaturligt osv. utan bara att jag lagt märke till att det varit någonting utanför det normala. nu la jag inte ens märke till det, förrän jag reagerade på att jag själv inte hade reagerat. jag vet inte vad det tyder på, högre tolerans eller nåt.

nu ska jag försöka ta tag i min dag o avsluta den. duscha o pyssla om mig själv lite. det borde alla göra. inte pyssla om mig alltså, utan sig själva. det är ganska viktigt. o det är lättast att övertala sig själv om att göra det.

sov gott världen, var vacker när jag vaknar är du snäll

dagens visdomsord: döden är bara ett felsteg bort