Tuesday, February 03, 2009

om ostron, praktik och livet

Den här gången är det kanske ostronen som får stå för den överflödiga delen i rubriken. Jag har tydligen en förkärlek för titlar som börjar med "Om...", troligen för att jag känne rmig extra smart då. Många avhandlingar under 15oo-talet och framåt till 18oo-talet hade nämligen titlar som "Om blablabla" vilket får mina egna ord att associeras med dessa giganters, ger dem liksom lite extra tyngd.

På måndag smäller det! 6 veckor ska tillbringas på Kamera & Bild i sthlm, förhoppningen är att jag skunna bygga upp tillräckligt med material för att kunna använda vid arbetsansökningar senare. men självklart också att lära mig så mycket som möjligt om redaktionellt arbete. Ju mer jag tänker på det ju roligare känner jag att det ska bli, spännande att testa något nytt.

Livet då, hur är det med det?
Skulle livet egentligen ha någon mening om inte döden var en slutstation? Om man levde i all evighet, vare sig det var här eller någon annanstans, skulle inte det innebära att det vi gör är ganska meningslöst efterosm vi inte har någon begränsad tid att göra dem på. Typ som att få en livstidsanställning med en enda uppgift som var avklarad på 10 minuter.
Jag inser nu att mina storvulna planer att vara otroligt filosofisk och djulopande går i stöpet för där tog min inspiration slut. Där inspirationen tar slut tar perspirationen vid.....blod, svett och tårar.

Jag har en påse med jordnötter ståendes här. Det är rätt gott men jag börjar lessna på dem.

Dagens visdomsord: Om du fick reda på att du hade 3 minuter kvar att leva, vem är den första du skulle krama?

2 Comments:

Blogger Minayoo said...

För det första, tycker jag också om rubriker som börjar med om. Kort och koncist, kraftfullt och rakt i många lägen. Begrunda till exempel titlarna "Om Livet", "Om döden", "Om stress" eller "Om smärta", som så många medecinare valt att använda.

För det andra, ingen dålig kontemplation tycker jag. Det är ju så sant, så sant. Livet vore inte lika värdefullt om det inte vore så förgängligt. Men inte heller så ångestfullt och prestationsbetonat heller, bör väl betonas.

Och slutligen: ska inte ett visdomsord efterföljas av ett påstående? Var ligger annars själva visheten i om inte författaren ger läsaren en dom? En vis-dom?

3:08 PM  
Blogger Minayoo said...

Och för det fjärde. Om jag hade tre minuter kvar att leva skulle jag krama mitt ex. För otäcka seperationer kommer man liksom riktigt aldrig över.

3:10 PM  

Post a Comment

<< Home