min onda tvilling svullobengt

Med rågade mått ställde jag mig för att laga middag. Planen var kristallklar, det skulle bli tillräckligt för att räcka till en schysst lunch imorgon. Gulaschgryta stog på menyn. Koket tog sin början och ingredienser frästes och hackades, hälldes i och kryddades. Jag noterar att sörjan i grytna når 2 litersmarkeringen. Nöjd som en nyammad spädgris går jag in på rummet och slösrufar medan koket står och drar sig. Klockan pinglar, potatisen är färdigkokt. Bara att hugga in då. Faller in i någon form av transtillstånd. Vaknar till liv en timme senare då jag står och tittar ner i grytan, jag ser botten, den är renskrapad. Hur gick det här till!!! Jag skulle ju ha lunch!!!!!
Jag är övertygad om att det är samma person som åt upp min mat som smular i min säng och knyter ihop soppåsen i badrummet. det är min onda tvilling Svullobengt. Jag måste ta upp hans existens med mina föräldrar. De kommer självklart att mörka och säga åt mig att jag pratar strunt, men det är något de döljer. Är det så att jag bär på en hemligehet jag inte själv vet om, har jag en fetlagd, isterstinn tvilling som kryper fram i mörkret och smörjer kråset med mina rester? Jag ska lägga mig på lur och fånga honom, i natt ska det ske. Svullobengt ska straffas för sina brott.

dagens visdomsord: äter du min mat slår jag dig på testiklarna