det där surrandet...

I dag tog jag mig in till stan, fast inte hela vägen in till centrum. Jag tänkte att jag skulle få lite mer koll på Gamla stan, så jag hoppade av tunnelbanan och gick upp mot riddarholmen och sen över vägen och in mot gamla stan. Efter att ha passerat de två tättbefolkade stråken spatserade jag omkring på Prästgatan, i det tyska kvarteret, förbi gråmunkarnas tillhåll och lite vart helst fötterna och min nyfikenhet tog mig. På 40 minuter hade jag hittat så många schyssta ställen att fota på att det började bli jobbigt att hålla ordning på alla. Och dessutom hitta tillbaka till dem.

Jag trivdes verkligen när jag fick gå runt i lugn och ro utan att alla dess turister som sprang runt nere på stora och lilla nygatan störde mitt lugn med sina små blanka digitalkompakter, med sina familjeposeringar framför alla små butiker och trånga gränder. Jag gick och fantiserade om hur det vore att få fräsa på längs kullerstensgränderna med en schysst cykel utan risk för att köra in i en flock japaner.

Tungan började fastna i gommen och jag insåg att en kopp te inte direkt fyller på vätskebehovet man har efter en hel natts sömn så jag drog mig mot slussen för att köpa nåt att dricka. Väl där tänkte jag att jag lika gärna kunde gå och kolla på klipporna bakom münchenbryggeriet. Nog för att jag redan klättrat där, men jag ville bara kolla igen. Det var längre än jag trodde, men det var en rätt trevlig promenad. Utsikt över vattnet och båtarna. Jag gillar vatten.

Till slut kom jag tillbaka till götgatan och vankade upp mot slussens tunnelbanestation. Något som jag tydligt la märke till under min lilla promenad var att jag inte direkt stortrivs i stora folksamlingar. Inte jämt i alla fall. Inte när det är ofrivilligt. När jag fick gå i lugn och ro i gamla stan var det behagligt och stilla. När jag trängde mig fram på en fullpackad götgatan var känslan av inre ugn som bortblåst. Folk överallt. Tränger sig på. Ska fram. Är i vägen.


Så här gör man en ledig lördag. Vakna, ligg kvar i sängen tills du blir hungrig. Gå upp, kolla på lite tv. Baka en laddning scones, ha lite extra socker i smeten. Brygg en kopp schysst te. Se till att vara rejält hungrig när du ska börja, smacka på rejält med sylt på scones och ät. Att sockerchocka igång kroppen är något extra vackert.

Dagens visdomsord: Det där surrandet som människor i grupp åstadkommer är jävligt störande om man inte vill höra det.