oups

Idag var jag på Värmlands och fotade, som vanligt tog det emot nåt våldsamt att rulla av sängen där jag låg och tittade på tv blandat med Black Adder på datorn, byta om från mysbyxor och huvtröja till jeans och t-shirt. Sen plocka i ordning grejerna, se till att batterierna i kameran är laddade, fixa fräsha batterier i blixten och ett par hyfsat fräscha som backup i fickan. Ta en lagom stor bunt unt-lappar och stoppa i bakfickan. Se till att jag har en penna som funkar och stoppa blocket i fickan. Öronpluggar i andra fickan, glömde dem en gång, aldrig mer. När allt är kollat och påplockat är det bara att ta sig iväg, klockan brukar vid det här laget vara runt 23.

För det första missbedömde jag temperaturen ute, jag sket i kameraväskan och tog kameran över axeln. Bad choice, första bilden jag skulle ta hade linsen immat igen totalt. Som tur är har jag ett filter ytters så jag gned av det lite snabbt med fingert och kunde ta bilden, sen fick jag gnugga rent filtret med tröjan. Det hela gick smidigt, ovanligt smidigt. Nu när jag har gjort klart allt märkte jag också att alla exponeringar var ovanligt bra. Inte många bilder behövde kasseras pga missad skärpa eller nåt annat trams. Behövde inte redigera så mkt heller, mest bara skärpa upp lite.

Dock började kvällen lite annorlunda, jag brukar alltid ta en vända för att kolla av stället. Började med att gå upp till över baren, där stötte jag på någon jag kände igen mycket väl. Hon kom fram och hälsade och frågade hur det var med mig, hon visste mitt namn. Men i mitt huvud stod det bara stilla. Jag kände ju igen henne, men varifrån och vem hon var var liksom helt bortblåst. Jag frågade om jag fick ta en bild, men frågade inte om namnet eftersom det var uppenbart att jag borde kunna det.

Det gnagde i mitt bakhuvud hela kvällen, jag gick igenom alla olika grupperingar jag varit en del av de senaste åren. Men jag fick ingen träff. Det var inte någon jag umgåtts mycket med för det skulle jag komma ihåg. På väg hem fick jag plötsligt en mental bild av att jag hört henne hålla tal. Retorik. Men a-kursen eller b-kursen. Mindes inte så många från a-kursen, men hon kunde vara kompis till Caisa. Såg ut att ha samma stil och så iaf. Men varför skulle jag komma ihåg någon av hennes kompisar. Jag umgicks ju aldrig med henne "privat" så att säga, bara i skolan.

När jag cyklade över kyrkogården slog det mig. Amanda. Amanda Gordon. B-kursen i retorik, hela hösten. Eftersom du kanske inte märkte det så kanske det är onödigt att be om ursäkt, men jag ber ändå om ursäkt för att jag glömde bort vad du heter och var jag träffat dig.



Dagens visdomsord: Det är bra när man slipper trampa i krossat glas och få drinkar hällda på sig.