frusssssstreeerande

Har just gjort klart första utkastet av en sak på uppdrag av en annan sak. Efter att ha gjort det inledande arbetet och fått mycket material, som jag var smärtsamt medveten om att det inte skulle få plats var det således dags att klottra ner det hela. Är du medveten om hur lite man hinner säga med 2000tecken? Frustrationen är på topp och jag har dödat alla darlings jag har. Sliter mitt pungskinn av viljan att berätta, förklara, beskriva. Sätta ord på ljud och känslor. Skrika ut mina bokstäver med tangentbordets hjälp. Men icke. 2000 tecken. Det är allt jag har att använda. 2000 tecken. Det är allt som ska ge min, deras berättelse rättvisa. I det stora hela är det kanske en banal historia jag har att berätta, men den betyder väldigt mycket för de som gett mig förtroendet att föra den vidare. Och jag vill verkligen, verkligen inte göra dem besvikna.

Nu ska jag sova, får fortsätta med det här lilla knyttet till text imorgon.

Dagens visdomsord: Om du ställer dina äckliga klätterskor i hallen, ja då kommer det onekligen att lukta illa i hallen. Det är inte mer komplicerat än så.



Gammal idé som jag försökte återskapa med lite bättre resultat, men njae jag vet inte.