kretivitet, döden och en halt ponny
idag känner jag mig kreativ och positivt inställd till det mesta, jag har t.om. hållt upp grindarna i botaniska för folk jag inte känner. vad är världen på väg?
så på grund av denna överdrivna optimism ska jag därför berätta en saga om världen. den är meningslös. så då var det sagt, it's out there. "hmm, var han inte glad o trevlig idag", tänker du säket nu. jo det är precis det jag är, vilket leder mig till frågan, varför är jag det? är det för att solen skiner, för att jag inte har så mkt plugg att göra, för att jag ska träna idag, eller för att jag köpte lite krukväxter till mitt rum så att det känns mer som ett hem på riktigt. kalla mig fjantig för att jag köpte två saint paulior, men jag har alltid haft saint paulior på mitt rum, o nu har jag det här också. nu är det här hemma. men är det därför jag är glad? nej troligen inte. har jag någon anledning att vara glad? jag klarade min tenta, big load off of my mind. kan vara därför, någon typ av undermedveten stress som helt plötsligt släppte. men jag det vet jag ju inget om, mitt undermedvetna förstår jag mig inte på. bråkar därför inte med det.
det finns som synes ingen direkt anledning till min sjukliga positivism. måste jag då ha en anledning? nej kanske inte. "när ska han börja prata om världens meningslöshet" tänker du kanske nu? jag sa ju att jag skulle göra det.
nu tänker jag göra det. om det inte är något i de yttre omständigheterna som jag kan sätta fingret på som gör mig lite extra jävla glad idag, så finns alltså ingen extern anledning till min onödiga lycka. omvärlden har alltså inte påverkat mitt humör idag, det är troligen endast kemikalier i mitt huvud som har påverkat mitt humör. o hur de fungerar vet jag lite om, så jag väljer att inte ge mig in på det stickspåret, utan håller mig till det jag kan. onödigt filosoferande.
eftersom omvärlden inte påverkar mitt humör(såg ni hur smidigt jag gjorde den övergången från exemplet till helheten, Pars pro totum, yes, suck it). detta betyder med andra ord att världen bara en en fysisk plats där min kropp flamsar runt o strör otrevligheter om kring sig. den är således helt onödig för att påverka mitt humör. men vad är då mening? om jag påstår at världen är meningslös så måste jag kanske definiera mening. mening är något som gör en sak användbar. en gaffel är meningsfull för att den kan hjälpa mig att föra mat till min mun. en toalett är meningsfull för att den gör så att jag slipper pissa i min papeprskorg. mening=nytta
om världen således inte kan påverka mig, alltså inte vara användbar så har den ingen praktisk nyttofunktion.
du behöver den alltså inte, sitt därför kvar i ditt äckliga lilla kontor o låt mig gå o ut o njuta av solen alldeles själv.
för jag skiter i om världen är meningslös, jag trivs rätt bra i den ändå.
nu är det ju så att min argumetnation är full av hål, generaliseringar, misstag och felaktiga utgångspunkter. men det erkänner jag med glädje, ni är säkert inte smarta nog att se dem ändå.
nu ska jag äta lunch.
dagens visdomsord: pissa inte i papperskorgen, den kan vara flätad av pinnar, då får du kiss på golvet, inte bra
så på grund av denna överdrivna optimism ska jag därför berätta en saga om världen. den är meningslös. så då var det sagt, it's out there. "hmm, var han inte glad o trevlig idag", tänker du säket nu. jo det är precis det jag är, vilket leder mig till frågan, varför är jag det? är det för att solen skiner, för att jag inte har så mkt plugg att göra, för att jag ska träna idag, eller för att jag köpte lite krukväxter till mitt rum så att det känns mer som ett hem på riktigt. kalla mig fjantig för att jag köpte två saint paulior, men jag har alltid haft saint paulior på mitt rum, o nu har jag det här också. nu är det här hemma. men är det därför jag är glad? nej troligen inte. har jag någon anledning att vara glad? jag klarade min tenta, big load off of my mind. kan vara därför, någon typ av undermedveten stress som helt plötsligt släppte. men jag det vet jag ju inget om, mitt undermedvetna förstår jag mig inte på. bråkar därför inte med det.
det finns som synes ingen direkt anledning till min sjukliga positivism. måste jag då ha en anledning? nej kanske inte. "när ska han börja prata om världens meningslöshet" tänker du kanske nu? jag sa ju att jag skulle göra det.
nu tänker jag göra det. om det inte är något i de yttre omständigheterna som jag kan sätta fingret på som gör mig lite extra jävla glad idag, så finns alltså ingen extern anledning till min onödiga lycka. omvärlden har alltså inte påverkat mitt humör idag, det är troligen endast kemikalier i mitt huvud som har påverkat mitt humör. o hur de fungerar vet jag lite om, så jag väljer att inte ge mig in på det stickspåret, utan håller mig till det jag kan. onödigt filosoferande.
eftersom omvärlden inte påverkar mitt humör(såg ni hur smidigt jag gjorde den övergången från exemplet till helheten, Pars pro totum, yes, suck it). detta betyder med andra ord att världen bara en en fysisk plats där min kropp flamsar runt o strör otrevligheter om kring sig. den är således helt onödig för att påverka mitt humör. men vad är då mening? om jag påstår at världen är meningslös så måste jag kanske definiera mening. mening är något som gör en sak användbar. en gaffel är meningsfull för att den kan hjälpa mig att föra mat till min mun. en toalett är meningsfull för att den gör så att jag slipper pissa i min papeprskorg. mening=nytta
om världen således inte kan påverka mig, alltså inte vara användbar så har den ingen praktisk nyttofunktion.
du behöver den alltså inte, sitt därför kvar i ditt äckliga lilla kontor o låt mig gå o ut o njuta av solen alldeles själv.
för jag skiter i om världen är meningslös, jag trivs rätt bra i den ändå.
nu är det ju så att min argumetnation är full av hål, generaliseringar, misstag och felaktiga utgångspunkter. men det erkänner jag med glädje, ni är säkert inte smarta nog att se dem ändå.
nu ska jag äta lunch.
dagens visdomsord: pissa inte i papperskorgen, den kan vara flätad av pinnar, då får du kiss på golvet, inte bra
0 Comments:
Post a Comment
<< Home