min manlighet sätts återigen på prov

så nu var kanske det sista steget taget för att till de tyttersta testa min manlighet, det enda som kvarstår är att i klänning och fullt smink vandra längs uppsalas gator med skäggstubben stickandes ut genom foundationen....för att framstå som en rikig cyklist har jag nu rakat mina ben...eller fö ratt vara hetl sanningsenlig har jag använt veet. inte skönt att dränka benen i något som stinker ammoniak och fräter rätt bra. men det är gjort. lena o fina blev de....men oj så konstigt det ser ut, men så snabb jag blev då=)

även om inte den egentliga hastigheten ökar så är de tju, som min kompis erik sa "man blir ju snabbare i huvudet, och efterosm man inte ställe rupp i touren så är det väl hastigheten i huvudet som räknas". mkt väl valda ord för att beskriva den psykiska påverkan som ett par rakade ben har på en cyklist. man tycker ju att "nu har jag ju rakada ben, då kan jag ju int ehålla på o mesa" därför ger ett apr rakade ben inte bara fler vurpor utan även fler avklarade tekniska hinder. man satsar helt enkelt mer och vågar testa, ibland tvekar man och då går det illa, men kör man på så klarar man det oftast. till min stora förtjusning klarade jag flera hinder som jag inte klarat tidigare bara för att jag vågade testa.....allt detta med min manlighet i behåll!!!

dagens visdomsord: vill du bli cool som lance, raka benen